Särskilt uttalande från Danderydscentern med anledning av ledningsstabens PM angående motion om att bygga loftgångslägenheter för studenter i Mörbylund.

I sitt yttrande över rubricerade motion ger sig ledningsstaben in i en diskussion om förtroendevaldas arbetssätt. Med detta går ledningsstaben över gränsen för vad som kan anses vara ett tjänstemannauppdrag. Det tillkommer inte tjänstemännen att i sin ämbetsutövning ha synpunkter på förtroendevaldas arbete. Det skall Danderydsborna bedöma i demokratiska val. Saken blir inte bättre av att man tar upp frågan i ett yttrande över en motion. En motion som dessutom återremitterats av en minoritet.

Ledningsstaben skriver bland annat ”Den här motionen,....., har bordlagts två gånger i fullmäktige och återremitterats en gång”. Genom att skriva på detta sätt ger man intryck av att någon begärt att få den bordlagd. Så är emellertid inte fallet. Orsaken till att motionen bordlagts två gånger är att det varit så många ärenden att fullmäktige inte hunnit med alla. Vid andra tillfällen har det varit så få ärenden till fullmäktige att det varit aktuellt att ställa in ett möte. Det är en administrativ uppgift för ledningsstaben att arbeta fram ärendena så att arbetsbelastningen blir jämn och rimligt fördelad på fullmäktiges sammanträden.

Det var således först vid fullmäktiges senaste sammanträde som det var möjligt att begära att motionen skulle återremitteras. I svaret på motionen hade ledningsstaben skrivit att Drott motsatte sig förslaget att i stället för kontor bygga studentbostäder på baksidan av det stora kontorshuset i Mörbylund. När Danderydscenterns gruppledare begärde att få se Drotts yttrande över förslaget visade det sig att det inte fanns något sådant yttrande. Om ledningsstaben från början hanterat motionen på ett acceptabelt sätt hade den således inte behövt återremitteras. Ledningsstaben hade också möjlighet att sedan de fått begäran om yttrandet se till att få fram det före fullmäktiges förra sammanträde. Inte heller då hade ärendet behövt återremitteras.

Vidare skriver ledningsstaben ”....en administrativ hantering som inte står i rimlig proportion till ärendets betydelse”. Det ankommer inte på ledningsstaben att avgöra vilken betydelse olika ärenden har. Det ankommer på Danderydsborna att genom sina valda ombud bestämma vilka ärenden som skall tas upp och vad som är viktigt för dem. Ledningsstaben får ha en annan uppfattning om vad som är viktigt, men de borde inte ifrågasätta medborgarnas rätt att genom sina valda ombud arbeta för det som är angeläget för dem.

Förutom det som ovan angivits finns det andra möjligheter för ledningsstaben att nedbringa kostnader och arbetsinsatser. Låt oss ge ett exempel. För knappt ett år sedan beslutade fullmäktige att inte tillåta att två interpellationer skulle få framställas. Det var kommundirektörens bedömning som bidrog till att fullmäktige agerade på detta sätt.

Efter fullmäktigemötet tog Danderydscenterns gruppledare kontakt med kommunförbundets jurister för att höra deras syn på frågan och redovisade den därefter i ett brev till kommundirektören. Brevet avslutades med följande ”Till sist ställer jag nu frågan till Dig om detta går att reda upp på något sätt och om Du i så fall har något förslag. Som Du säkert förstår kan jag inte bara släppa detta, särskilt inte efter de bedömningar jag nu fått. Min övergripande och viktigaste uppgift som gruppledare är att i varje läge tillvarata gruppens rättigheter i den demokratiska församlingen.”

Då Danderydscenterns gruppledare efter fjorton dagar inte fått något svar eller någon som helst reaktion från kommundirektören överklagade hon sista dagen besluten till länsrätten. Hon meddelade kommundirektören att hon överklagat besluten och skrev bland annat ”Det var, som framgår av mitt brev till Dig, min förhoppning att vi skulle kunna klara upp detta inom kommunen”. Länsrätten upphävde senare fullmäktiges beslut.

Hanteringen av detta ärende som två gånger kom att passera fullmäktige och omfatta cirka 20 sidor kostade mycket pengar och det blev ett omfattande administrativt arbete för många personer. Detta är ett exempel på en dyrbar administrativ hantering som hade kunnat undvikas med samtal, samarbete och god vilja.